I väntan på något nytt

Om jag skulle ge strukturen för mina texter ett utseende skulle det antagligen likna en falukorv. Du vet, en sån där hel falukorv, på 800 gram, med ett snöre som binder ihop ändarna. Jag, liksom korven, börjar i ena änden med en historia, gör en loop och önskar lyckas binda ihop allt med en liten snygg rosett på slut. Precis som en falukorv! Liknelser och metaforer är också något som tillhör min struktur. Det gör liksom allt lite lättare att förstå.

 

Jo... så var det korv, ja. Korv, hamburgare, stekar och varför inte, köttfärssås...! Gemensam nämnare? Allt är förbaskat gott! Och en detalj till som jag helst inte vill bli påmind om. När det gick upp för mig, som barn, vad vi gör för att få i oss mat, meddelande jag min mamma att jag hädan efter skulle vara vegetarian. "Det blir spännande att se hur länge du klarar det, du som inte äter grönsaker..." Mamma hade möjligen en poäng i det. Jag var inte speciellt gammal men helt enkelt göra valet, äta eller svälta - jag eller de.

 

Och egentligen kan jag väl inte annat än hålla med. Jag tycker det är onödigt att barn jagar fåglar och trampar på myror. Är jag ute med vänner en härlig sommardag vet jag inte om jag ska skratta eller gråta om det nappar. Slakta ett får, en gris eller ko...Det skulle vara omöjligt!

 

För ett tag sedan fick jag se siffror på hur mycket, av den mat som tillreds, som slängs idag. Ungefär 40 % stod det. Vad som räknas med i detta, eller hur man ens kommit fram till detta, vet inte jag. Hade det rört sig om 20 % hade jag fortfarande tyckte att det var fruktansvärt. Detta skulle alltså betyda att två av fem kossor sätter livet till för inget alls. I julas hade 40 grisar av 100 kunnat fortsätta att vara glada små griseknoar. Jobbiga tanke! Nu är de döda, men av ingen anledning egentligen. Usch vad tråkigt!

 

Med detta vill jag inte säga att mina falukorvsätande dagar är över, men om jag vore en starkare person skulle jag vara vegetarian. Kanske är det inte så svårt egentligen. Kanske går det att börja med att ha en köttfri dag i veckan, som kanske med tiden blir två? Idag finns det många alternativ så egentligen kanske det inte skulle vara svårt. Det handlar nog mer om inställningen.

 

 

 

En annan vän till mig la tidigare idag upp en filmsnutt på facebook. I vanliga fall "attraheras" jag av rubriker av dessa slag men när jag förstod vad detta skulle innebära lät jag bli att titta på den. När angora-kaninerna uppmärksammades för någon vecka sedan lät jag även bli att se det klippet. Jag misstänker att jag fått nog av asiaternas sätt att hantera djur.