![[Valid RSS]](valid-rss-rogers.png "Validate my RSS feed")
Inget är nytt under kjolen, men ibland blir man förvånad...
Kategori: Alla samlade verk, Tankar om nutid
...don't judge 'til you walked a mile in her shoes...
Något jag lärt mig de senaste åren är att man ska passa sig för att döma ut någons skor. Med det vill jag inte säga att jag lever som jag lär, men att jag blivit varse ordspråket. Det dröjer sällan knappt en vecka innan jag försätter mig i just den sitsen jag sa att jag ALDRIG skulle hamna i. Jag kan väl tycka att situationen jag beskriver knappt är unikt. Det är istället en ganska vanlig situation som ofta ackompanjeras av någons höga stämma, exempelvis på en buss.
Exempel:
Några tjejer sitter och snackar på en buss. Det är inte speciellt svårt att överhöra vad de säger eftersom de inte viskar och vi sitter instängda i samma fordon. (Att ignorera rösterna skulle istället vara ett riktigt projekt.) Ganska snabbt förstår man ekvationen. Tjejerna pratar om en annan tjej, som alla tjejerna i gänget känner, men eftersom hon, just idag, inte är med blir hon huvudrollen i samtalsämnet. Vad som sägs är ganska irrelevant. Vi förstår bara av situationen att sakerna säkert inte skulle sägas om hon var där. Det sker en form av urladdning som är tydligen är "viktig" bland oss tjejer som leker fler än två åt gången.
Helt ärligt, låt den som inte bär någon synd kasta första stenen.. :) Men visst fan är detta tragiskt! Vad håller vi tjejer på med?
Det här har varit jag alldeles för många gånger! Jag har suttit där och snackat skit om folk, sån skit som jag inte står för. För det är skillnad på att säga saker man står för, och att bara sitta och spy ut dålig stämning. Lite ventilering tror jag kan vara ett onödigt ont ibland, men den där smutsiga skiten som kommer emellanåt..? Den måste vi tusan åtminstone halvera.. Jag menar, hur ofta är det inte man själv som är den som det pratas om?
Så nu har jag myntat ett halvnytt ordspråk. Det lyder:
Inget är nytt under kjolen, men ibland blir man förvånad...
För mig betyder detta att ingenting egentligen är speciellt unikt. Situationerna må komma kamoflerade i olika nyanser men för det mesta rör det sig om snarlika situationer när man benar upp dem. Någon blev för full i helgen. En annan låg med sitt ex igen, trots att hon lovat sig själv att det skulle vara slut. En tredje har fått sitt hjärta krossat men kan ändå inte släppa taget...
Du som inte känner igen dig i någon av dessa, eller liknande situationer, be happy. Jag har varit alla tre karaktärerna men emellanåt glömt bort det och vips har man varit där med sin fula svarta tunga och sagt onödiga saker om personer som likväl hade kunnat vara jag, veckan innan.
Ibland är det nog så att vi glömmer att inget egentligen är nytt under kjolen.
Det konstiga är kanske bara att vi fortfarande blir förvånade...
Terése säger:
Bloggadress: http://bouvierbaby.se
Ja, man brukar väl säga att om man umgås med personer som snackar mycket skit om andra, så kan en också räkna med att de snackar skit om en när man inte är där :P
... men ja, det är klart en har hängt med i rätt vedervärdiga samtal angående personer som inte är närvarande . Undrar varför det blir så? Kanske är det något som inträffar när en är i grupp. En del är dock mer benägna att syssla med detta än andra och gör detta så fort det ges tillfälle, medan andra kanske bara gör det ibland. Hur som helst är det ju en rätt tråkig grej, och det är nog bra om en biter sig själv i tungan ibland, som sagt.
malin säger:
Bloggadress: http://bergatrollett.blogg.se
Det är skillnad på skitsnack och skvaller, eller som jag hörde en norrländsk präst en gång uttrycka sig
:- Vi älskar att "skvallra" men här väljer vi att kalla det för UTBYTE AV INFORMATION..
Med det menade han att det är inte alltid fel att tala om varandra tex vem som ska ha barn, gifta sig eller flytta.
så länge det görs utan att gotta sig i andras ev olycka..
Jag brukar försöka att tänka på det när skvaller generna i mig tittar fram... utbyte av information alltså.. istället för elakt förtal och lösa spekulationer. :)