[Valid RSS]

I väntan på något nytt

Konsekvenser av berusning

Kategori: Alla samlade verk, Hang-ups

 
 Det börjar bli farligt nu, igen. Jag minns den här känslan från någon slags dåtid, men trodde att jag hade vuxit ifrån den. Då kändes det som att något levde rövare i bröstet på mig och när kraften växt sig för stor sökte den sig ut, vilket alltid ledde till konsekvenser. Konsekvenser som jag inte riktigt hade råd att betala för.

Många strök med. Det varit mitt fel. Varje gång. De fick aldrig någon förvarning. Plötsligt brann det bara överallt. De hade klivit i mina fällor och jag kunde inte behärska mig. Ingen visste att det var jag som hade giftet. Likt en ulv smög jag kring fåren och slukade ett efter ett. Plötsligt var ett bara borta men jag låtsades som ingenting. Sen försvann ett till. Och ett till.. Out of sight, out of mind.

Jag trodde jag vuxit ifrån detta. Blivit starkare. Mindre destruktiv. Men nu galopperar ett väsen bredvid mig igen. Det jagar mig, redo att trötta ut mig tills det att jag ger upp. Jag anstränger mig för att hålla mig på mattan. Inte säga något dumt. Inte göra något dumt. För helvete! Gör inget dumt! Men det är bara en tidsfråga. Jag kanske hade kunnat hushålla med den om jag bara tänkt mig för, behärskat mig mot lusten, men när jag själv blev berusad av fotogenets doft tömde jag flaskan över dig för att få se hur mkt du kunde värma mig. Hur vackra dina lågor kunde bli. Jag hällde på mer. Sen mer. Sen ännu mer!

Lyrisk dansade jag runt dig. Hög av flammornas värme och doft kände jag hur jag lättade. Ingen och inget kan få ner mig när jag väl släppt tyglarna så här. Din eld slukar varenda vettig del av mig. Min hjärna har sedan länge lagt ner och livnär sig nu enbart på berusningen du ger mig. Jag förnekar det. Jag säger nej men med djävulens leende på mina läppar finns där ingen som låter sig luras. Men plötsligt.. Som från ingenstans känner hur hettan från dig sakta avtar i vinden och övergår till ljummen värme. Min berusning övergår i panik över rädslan att bli nykter, att förlora dig. Endast förlusten kvarstår. Snart slocknar du. Hur jag än blåser på dig får glöden inte tag i syret från mina andetag.


Jag är där igen. Precis som i dåtiden tappar jag återigen förståndet och förlorar mot konsekvenserna av min berusning. Jag står bredvid din glödande kropp och känner hur min skälver. Vad jag än gör, hur jag än beter mig, kommer din kropp snart att slockna... och då blir även jag kall igen.

 

Ole. Dole... Cancer!

Kategori: Alla samlade verk

 

Ole. Dole... Cancer!

När Therese Stahlén var sex år dog hennes mamma i bröstcancer. Efter det insjuknade hennes mormor. Sedan även hennes moster. I Gomorron Sverige berättade Therese om hur hon lät operera bort sina friska bröst i hopp om att vinna mot risken för cancer. Denna operation minskade hennes risk att få bröstcancer med 90%. Det får inte tillbaka hennes mamma eller moster, men med hjälp av forskning finner vi nya vägar och medel för att rädda liv. Nyligen dog Angelina Jolies moster i bröstcancer vilket fick stjärnan att genomgå samma operation som Therese.

Var med i kampen mot cancer. Idag beräknas var tredje kvinna som får cancer få just bröstcancer. Ole. Dole. Cancer! Kinke. Lane. Cancer! Ärtan, pärlan, piff, paff, puff.. Du. Får... Cancer. Cancer. Cancer.

Armbandet kostar 60kr. Vid köp av fem armband bjuder jag på det sjätte. Pengarna går oavkortat till Bröstcancerföreningarnas riksorganisation BRO och Prostatacancerförbundet.

Betalningen sker via swish till 073 581 36 38

 

Vem tar djurens parti när det finns chans till spektakulär invigning?

Kategori: Alla samlade verk

 

Det måste ju finnas någon som bryr sig inom "Stockholms kulturfestival".
Någon som begriper att allt har ett pris. Att allting kommer av något.

Jag är vegetarian sedan snart 3 år. Jag ville redan som barn bli vegetarian när jag förstod att ett liv ska slockna frö att jag ska njuta av köttet, men hade svårt att få ner grönsaker. När jag sedan många år sedan funderade kring djurhållning och slakt begrep jag att jag aldrig ens skulle kunna ha ihjäl en fisk som jag själv fiskat upp ur sjön. När den insikten kom kände jag mig hycklare. Jag hade inte själv modet att döda, men åt gladeligen kött. Efter att jag sett timmar av klipp där djur utsattes för taskig djurhållning och plågeri vaknade jag. Jag förstod att jag aldrig behövde betala det pris som köttet egentligen kostade.

  Idag försöker jag att vara vaken och medveten. Jag väljer bland råvaror efter bästa förmåga vare sig det rör sig om mat, kläder eller andra produkter. Vi lever idag på 2000-talet och kan inte värja oss från all information som dundrar emot oss hela tiden. Att fjädrar kommer från djur- det har inte undgått någon. Jag ser inte ner på den som använder duntäcke, dunkuddar eller jackor. En får liksom välja sina strider. Men att ni köpt in ton med fjädrar som slitits av djur, säkert fortfarande levande, till vad jag bara kan gissa ett ovärdigt billigt pris... Det måste ju finnas någon hos er som tänker på konsekvenserna? Någon som begriper var detta kommer ifrån?

  Min fråga till er är hur ni tänkte? Hur rättfärdigar ni att köpa in något som kräver ett sådant oerhört djurplågeri, för att sedan bara kasta ut detta på stadens gator och torg? Vilket slöseri med lidande.

  Jag befarar att det kommer en offentlig ursäkt från er - jag kräver det - men det är självklart inte nog. Idag är det väldigt populärt att klimatkompensera för sitt företags utsläpp. Max Hamburgare gör detta till 100 % sägs det - Fantastiskt! Om detta stämmer till punkt och prickar har jag ingen aning om, men de tycks vara medvetna om deras egen kostnad. Jag anser att en ursäkt från er inte är nog. Det kräver att ni har en person med sammet i munnen som formulerar ett par fina välvalde ord, men detta rättfärdigare självklart ingenting för de 1000-tals djur som plågats och dött på grund av er invigning. Att rada upp beslutfattarna kring denna idiotiska ide och utlova piskrapp kanske vore något som närmare sig likbördigt, men det är både olagligt och omodernt.

  Min idé som gynnar framtiden för djuren samt er förening är att ni tar ställning emot djurplågeri. Att ni sätter er in i konsekvenstänket utanför ert kontor. Att ni slutar att blunda för vad kostnaden blir för era val. Ni har inte nått dit förrän ni känner en oerhörd skuld.

  Ett ton fjädrar kommer från någon. De slets av tusentals liv. De som överlevde tortyren kommer få gå igenom den igen, och igen, och igen... Tills det att de skonas med döden. Ett ton fjädrar... Till vilken nytta?

  /Annabelle

 

Klicka gärna på bilden för sydsvenskans artikel från 2009