I väntan på något nytt

Kanske har jag nått den punkten då jag bara får erkänna att jag är, vad någon säkerligen skulle kalla mig, ganska ”mediakåt” just nu. ”Just nu” är eventuellt en liten förvrängning av sanningen om tidsperspektivet då detta tidsfönster varit öppet en längre tid av mitt medvetna liv. Jag vet inte vad det är som liksom lockar. Kanske är det igenkänningen? Du vet, att alla bara ÄLSKAR en och vill ha ens autograf… Fast det kan jag nog säga, på både rak och böjd arm, att just det skulle göra mig ganska obekväm. Jag skrev en gång en lista över saker jag tvunget skulle behöva ändra i mitt liv om jag blev känd. En av punkterna löd:

”Sluta gå till Konsum helt kommando under mina ytterkläder!”

Någonstans på vägen anar jag nu även att jag fått medhörning publikt. Det började med att ”Sveriges sämsta bilförare” hörde av sig för att jag tydligen sökt till det programmet. Nu i efterhand känner jag verkligen inte igen att jag skulle ha gjort det, men mitt uppe i euforin så accepterade jag det. Och igår ringde SVT Göteborg och sa att de ville casta mig till ”Vem vet mest?”. Detta gjorde mig aningen förvirrad för jag vet nästan inget alls. Nu började jag dessutom plocka ihop ett och ett… Det är inte jag som anmält mig till detta. Det sitter någon glad jäkel där ute, med ett hjärta tungt av guld, som liksom vill hjälpa mig på vägen!

Tack för det, hen-främling!