I väntan på något nytt

Huset jag bor i är över hundra år gammalt. Det händer att jag stannar upp i stunden och bara stirrar på fodret kring dörren, rosetten i taket, på furugolvet.. Tänk hur många som har bjudit min lägenhet på en tid ur sina liv..! Älskat. Bråkat. Ätit frukost. Bjudit till middagar. Sovit. Älskat igen... Jag har snart bott här i tio år - i november. Något säger huset ännu står kvar den dagen livet lekt färdigt med mig.