![[Valid RSS]](valid-rss-rogers.png "Validate my RSS feed")
Plötsligt blir det mörkt
Kategori: Alla samlade verk, Tankar om nutid
Jag vet inte ännu vad som hände dig. Det enda jag vet är att vi aldrig mer ska ses. Och att jag från och med idag, kommer att sakna dig. Och att du alltid kommer finnas i mina tankar. Nu finns du i evigheten, och jag i tillfälligheten. När de världarna krockar tar det definitiva vid, och lampan släcks.. Eller tänds beroende på hur en ser det.
Du är där nu och väntar på oss andra. Jag hoppas att du hittar en sjö full med stora fiskar. Att du tar en paus under ett träd och funderar på dina nästa dikter. Att du lagar en god middag på fisken du fick. Och att du avslutar kvällarna med en kall öl medan du njuter av solnedgången. Om nätterna, då du vilar, drömmer du om dina bästa stunder här på jorden, och om de du håller kära. Om hur du skrattat och älskat, och om alla stunder som verkligen satt spår. När din saknad av oss blir för stor ska du veta att vi kommer, vi också. Du fick bara grönt ljus innan oss. Kanske behövdes just du därborta.
Idag har jag så svårt att minnas hur, och när, du kom in i mitt liv. Jag minns inte vårt första möte. Kanske var det på en restaurang, eller också var det i mitt kök. Jag minns bara skratt. Vi hade våra egna skämt som ingen annan visste om. Vi hade till och med egna namn för varandra.
Jag har fällt många tårar för dig idag. För att jag hoppas att du inte hade ont. För att jag hoppas att det gick fort. För att jag hoppas att du kände kärlek. För att jag hoppas att du inte var rädd. För att jag hoppas att du vet att du var älskad och för att så många hade velat vara hos dig. För att jag hoppas att du visste det innan du till sist gav upp.
Jag är så ledsen för att du inte ska finnas mer. För att du aldrig fick bli gammal. För alla som ska sakna dig. För att din tid är slut. Jag kommer sakna dig. Det gör jag redan...
