I väntan på något nytt

Vi har alla en sån i gänget. Den där som du är lite orolig för ska säga fel sak vid fel tillfälle. Som är emellanåt är ganska jobbig. Som liksom tycks sakna taktkänsla och bara inte förstår att det ibland är det bara bättre att vara tyst. Det är oftast en HON. Eller en Hen, men nästan aldrig en Han.

Ibland när vi sitter på jobbet och pratar lite om väder och vind på morgonfikan, då lägger hon sig i, förstör stämningen med att ta allt på ett blodigt allvar. Det är som att INGET kan få passera. Hon säger ofta vettiga saker, men måste hon vara så på. Kan hon inte vara lite mer… som oss.  Vi tycker men är liksom… tysta. Vi funkar i grupp för vi tar inte striden vart än vi går.

Om jag skulle likna henne vid någon i samhället är det hon som står längst fram, högst upp i bråtet på barrikaden med en megafon. Hon är inte rädd för att ta debatten. Hon står på sig. Och är ibland ganska jobbig. Ganska ofta.

Alla pratar om henne. Att hon liksom inte funkar i grupp. Så fort en kille drar ett skämt och alla skrattar, då är hon där och ska förstöra för oss alla andra. Hon frågar vad han menade med det han sa och om vi andra verkligen tyckte att det där var ”så roligt”. Speciellt undrar hon om vi tjejer tyckte att det där var kul. När hon sedan drar ett skämt ska det alltid finnas en sån där undermening i skämtet som gör oss andra riktigt obekväma. Då brukar killarna dra ett skämt till och alla skrattar. Även vi tjejer.

...

Förlåt. Haggan är här igen. Det där är nämligen jag. Jag är hon, eller kanske hen ibland. Den där jobbiga jäveln som blir sjukt arg över orättvisor. Tydligen blir en argare med åren så hur jag ska bli som pensionär blir riktigt intressant. Redan nu är jag hon som inte tål N-ordet, andra rasistiska uttalanden eller när killar drar nedsättande skämt om tjejer. Än värre är när tjejer gör det. Eller värst – När tjejer skrattar åt killarnas skämt, om tjejer!

Var fan är detta samhälle på väg? Tjejer – för helvete! Sluta sänka varandra! Sluta kalla varandra för öknamn! Se inte ner på varandra för att en brud i gänget har funnit ytterligare en flamma, eller för att hon har köpt en ny kjol. Eller för att hon slås för dina rättigheter i folkmun! Hon gör något som du också borde göra, är någon du också borde vara!

Detta nyhetsinslag fann jag i mitt flöde på sociala medier och plötsligt tändes den där gnistan igen! Gnistan av driv med som föds ur ilskan! Ilskan för att vi tjejer inte tycks förstå att vi matar samhällets sjuka syn på kvinnors rätt att också få vara en jämlik, värdig människa.

Se detta klipp! Bli arg för fan!

Laurie Cumbo - en jobbig jävel som aldrig får tystas! Tack för att du fortsätter att kämpa. För att du fortfarande ger när väldigt många bara tar. Men kanske främst, tack för att du fortsätter att gasta med din megafon trots att det står kvinnor där nere på marken och motarbetar dig genom att stödja det snedvridna patriarkatet!

Tack Laurie!

 Tack för mig!

-------------------------------------------------
Tillägg bara några minuter senare...

Två minuter efter att jag postat detta ganska känslomässiga inlägg råkar min kollega bekräfta min åsikt med det mest idiotiska jag hört på länge. Jag har precis sammanfattat vad jag tycker om kvinnor som inte förstår att de hugger sig själva, sina systrar och sina döttrar i ryggen genom att stödja ett samhälle där lagar och regler faller olika för män och kvinnor, samt beroende på vad du har på dig. Min kollega hostar ur sig att hon precis läst en artikel, till sin närmsta kollega. Den handlar om diskriminering. Jag tar djupt andetag, försöker spetsa öronen och blundar.

Kollega:
”… Kvinnan, som var på intervjun, var gravid och informerade sin tänkta arbetsgivare om detta. Efteråt får kvinnan besked om att tjänsten gått till någon annan. Hon hävdar då att detta är diskriminering.  "Det måste hon väl fatta, att ingen vill anställa henne om hon är gravid. Arbetsgivaren säger dock inte att graviditeten är anledningen till att hon inte fick jobbet. Han hävdar typ att han funnit en annan person som är bättre lämpade för rollen.”

Detta skrattar min kollega åt, för hon, liksom du och jag förstår ju att anledningen till att kvinnan inte fick tjänsten är JUST för att hon är gravid. Ändå ställer sig hon bakom chefens agerande. Han ljuger alltså för att han vet att detta är just vad det är – en inte helt PK anledning till att ge någon nobben till en tjänst. Han vet det. Min kollega som läser artikeln förstår anledningen, men anser att kvinnan är korkad. Att det är precis så här det är. Det har alltid varit så och kommer alltid vara så. Folk vill antagligen lite mycket utge sig själva för att diskriminera som att erkänna att de bär på rasistiska åsikter.

Jag förstår att en tjänst behöver tillsättas nu, inte om ett och ett halvt år. Jag förstår det. Det är inte det jag sätter mig emot. Jag blir förbannad på min kollega som inte fattar att vårt samhälle är byggt så här! Det är inte ”snart mamma”-vänligt, och DET ÄR DISKRIMINERANDE! Och det galet att du inte förstår det, kära kollega! Backa kvinnan istället! Backa den naturen du kommer av istället. Backa din dotter, syster och mamma! Backa samhället för att det ska få en knuff i rätt riktning. För du är på helt fel bana!